Den med dubbel choriamb förlängda hagesichorén är dock en utmaning. Hagesichoréns* grundform är x – ⏑ ⏑ – ⏑ – –, men som annan aeolisk vers medger den inre expansion med ett eller flera identiska element, i detta fall två choriamber (– ⏑ ⏑ – – ⏑ ⏑ –):
x – ⏑ ⏑ – – ⏑ ⏑ – – ⏑ ⏑ – ⏑ – –
Enligt uppgift återfanns verser av detta slag i den fjärde boken av Sapfos Samlade Dikter, den stora editionen som sammanställdes av scholarerna i Alexandria. Där ska även följande ha stått att läsa, troligen slutet på en dikt (σὺ δὲ i första raden indikerar att verser föregick dessa):
Fragment 81b
Sätt kransar i ditt ljuvliga hår, Dika, och spröda stjälkar
av anis väv in vid deras blad med dina mjuka händer.
Så blomstrar du strax och inom kort skall dig Chariter nalkas
ljuvsaliga: de vänder sig bort från dem som ej har kransar.
σὺ δὲ στεφάνοις, ὦ Δίκα, πέρθεσθ’ ἐράτοις φόβαισιν
ὄρπακας ἀνήτω συναέρραισ’ ἀπάλαισι χέρσιν·
εὐάνθεμος ὢς γὰρ πέλεαι καὶ Χάριτες μάκαιραι
μᾶλλον προσέσοντ’, ἀστεφανώτοισι δ’ ἀπυστρέφονται.
(Texten är osäker vad gäller vissa detaljer och innehåller följande emendationer: εὐάνθεμος ὢς γὰρ πέλεαι: εὐανθέα γὰρ πέλεται i handskrifterna. | ἀνήτω συναέρραισ’: ἀνήτοιο συνερραις | μάκαιραι: μάκαιρα | προσέσοντ’ : προτέρην.)
*Fotnot: Martin L. West har myntat namnet hagesichoré efter Alkman 1.57 Ἁγησιχόρα μὲν αὕτα, medan man tidigare efter Amy Dale, en högt ansedd expert på lyriska versmått, använde termen choriambisk enhoplium A (se West, Greek Metre, s. 30 n. 3).
*
De aioliska versmåtten lärde man sig en gång i tiden med hjälp av förnämlig dansk hyggepedagogik, importerad över sundet. Vad våra svenska pedagogikprofessorer – det finns ett hundratal har jag läst, att jämföra med tre eller fyra i grekiska – skulle ha sagt vill jag inte veta. Våra nordlänskda tryckaccentuerade versioner av några centrala aioliska versmått kan nämligen uttryckas med följande minnesvärda ramsor:
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ –. Jensen dricker en Carlsberg Hof. (Se vidare här.)
x x – ⏑ ⏑ – –. Jensen dricker en Bayer (Se vidare här).
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ – –. Jensen dricker en dry martini.
x innebär alltså anceps, som kan fyllas med antingen lång eller kort stavelse. I inledningen till aioliska verser återfinns ofta en sådan dubbel anceps, den s.k. ”aioliska basen”, som man gärna på svenska kan återge med troké: – ⏑ .
Hagesichoré (x – ⏑ ⏑ – ⏑ – –) minns jag inte att vi lärde oss, men den kunde man ju återge med:
Bang dricker en dry martini.
Glykonéer användes av Sapfo i två i jämförelse med den s.k. sapfiska strofen mindre kända treradiga strofer, den ena bestående av två glykonéer och en creticus + glykoné:
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ – Jensen dricker en Carlsberg Hof.
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ – Thomsen dricker en Carlsberg Hof.
– ⏑ – x x – ⏑ ⏑ – ⏑ – Även jag vill nu dricka en Carlsberg Hof.
– och den andra, som det ser ut, av två glykonéer och en expanderad glykoné, vilket lustigt nog skanderas likadant på svenska:
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ – Jensen dricker en Carlsberg Hof.
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ – Thomsen dricker en Carlsberg Hof.
x x – ⏑ ⏑ – ⏑ ⏑ – ⏑ – Även jag vill nu dricka en Carlsberg Hof.
Den förra strofen återfinns i fragment 94, som jag ska återkomma till, den senare i stympad form i fragment 98, ett ganska illa medfaret papyrus:
Sapfo 98a
. . .
[ ] Ty min mor [ ]
sade att man på hennes tid
håret gärna med purpurband
prydde [ ]
och man ansåg det väldigt snyggt.
Men ditt hår är en gyllenbrand,
ljust som fackeleld [ ]
Kransar borde du hellre ha
med den yppiga blomsterprakt.
Men ett hårband nyss [ ]
färggrannt, vävt uti Sardis’ stad
[ j]oniska städer [ ]
. . .
[ ] . θος· ἀ γάρ με γέννα[τ’ ἔφη ]
[σ]φᾶς ἐπ’ ἀλικίας μέγ[αν]
[κ]όσμον αἴ τις ἔχηι φόβα[ις
πορφύρωι κατελιξαμε[ ]
ἔμμεναι μάλα τοῦτο [ ]
ἀλλα ξανθοτέραις ἔχη[ις
ταὶς κόμαις δάιδος· προ[ ]
[σ]τεφάνοισιν ἐπαρτια[ ]
ἀνθέων ἐριθαλέων·
[μ]ιτράναν δ’ ἀρτίως κλ[ ]
ποικίλαν ἀπὺ Σαρδίω[ν]
[ Ἰ]αονίας πόλεις
…
*
Några fler kransar (friare behandlad meter):
Stesichoros 10
Många kydoniska äpplen de slängde mot furstens vagn
och många myrtenlöv
och rosenkransar och violers flätade kronor.
πολλὰ μὲν Κυδώνια μᾶλα ποτερρίπτουν ποτὶ δίφρον ἄνακτι͵
πολλὰ δὲ μύρσινα φύλλα
καὶ ῥοδίνους στεφάνους ἴων τε κορωνίδας οὔλας.
*
Simonides 1
Vem som lever nu har en sådan mängd av myrtenblom
eller rosenkransar bundit i håret,
efter seger i landsmännens tävling?
τίς δὴ τῶν νῦν τοσάδ’ ἢ πετάλοισι μύρτων
ἢ στεφάνοισι ῥόδων ἀνεδήσατο,
νικάσαις ἐν ἀγῶνι περικτιόνων;
*
Anakreon
46
Nu har stadens krans förvissnat och dött.
νῦν δ’ ἀπὸ μὲν στέφανος πόλεως ὄλωλεν.
65
Över ögonbrynen sellerikransar
vi sätter och firar den grönskande festen
till Dionysos.
ἐπὶ δ’ ὀφρύσιν σελίνων στεφανίσκους
θέμενοι θάλειαν ἑορτὴν ἀγάγωμεν
Διονύσωι.
89
Varje man hade trenne kransar i håret,
två av rosor, den tredje naukratisk.
στεφάνους δ’ ἀνὴρ τρεῖς ἕκαστος εἶχεν,
τοὺς μὲν ῥοδίνους, τὸν δὲ Ναυκρατίτην·
*
Asklepiades, Anthologia Palatina V 145
Kransar, jag hänger er här över dörren: stilla, jag ber er,
vänten hans ankomst och ej rören de doftande löv,
vilka med tårar jag vätt, ack, fuktigt är älskarens öga:
men då han under er står, träder i öppnade dörrn,
stänken, bestänken hans huvud, att ljuvt må det glänsande hårens
blonda vårliga blom dricka mitt ögas dagg.
(Vilhelm Ekelund)
*
Αὐτοῦ μοι, στέφανοι, παρὰ δικλίσι ταῖσδε κρεμαστοὶ
μίμνετε, μὴ προπετῶς φύλλα τινασσόμενοι,
οὓς δακρύοις κατέβρεξα· κάτομβρα γὰρ ὄμματ’ ἐρώντων.
ἀλλ’ ὅταν οἰγομένης αὐτὸν ἴδητε θύρης,
στάξαθ’ ὑπὲρ κεφαλῆς ἐμὸν ὑετόν, ὡς ἂν ἄμεινον
ἡ ξανθή γε κόμη τἀμὰ πίῃ δάκρυα.
Se även:
Anakreon: utav blommor bundna kransar
Pindaros: lätt att fläta kransar
