Samtiden föredrar negativa myter: ”det går inte”, ”det finns inte”, o.s.v. Vanligen presenteras de som vederläggningar av positiva myter: ”det var inte på det viset som de trodde på 1800-talet (nu är vi inte längre så naiva/gammaldags/romantiska)”.
Det är ju bara det att det ibland var just så (och ibland ungefär så) som man trodde på 1800-talet. Ett faktum som allvarligt undergräver tillförlitligheten hos den behändiga ekvationen ”nytt och negativt” = rätt, ”gammalt och positivt” = fel.
Fortsättning här.
