1. Anacreonteum 

Anakreon fragment 51 Page

Tag hit vin och tag hit vatten,
        tag och hämta åt mig gosse
utav blommor bundna kransar
        så att jag kan slåss mot Eros.

φέρ’ ὕδωρ φέρ’ οἶνον ὦ παῖ
        φέρε δ’ ἀνθεμόεντας ἡμὶν
στεφάνους ἔνεικον, ὡς δὴ
        πρὸς Ἔρωτα πυκταλίζω.

 

 

2. Priapeus

Anakreon fragment 28 Page

Jag åt frukost, en kaka lätt
         bröt jag en liten bit av.
Därtill drack jag en lägel vin,
         nu jag frejdigt den ljuva
lyran knäpper tillsammans med
         flickebarnet det trinda.

ἠρίστησα μὲν ἰτρίου
          λεπτοῦ μικρὸν ἀποκλάς͵
οἴνου δ΄ ἐξέπιον κάδον·
          νῦν δ΄ ἁβρῶς ἐρόεσσαν
ψάλλω πηκτίδα τῆι φίληι
          κωμάζων παιδὶ ἁβρῆι.

 

Inledningen till Pindaros’ första olympiska ode:

Bäst är vatten; men guldets glans
      som den brinnande elden …

 ἄριστον μὲν ὕδωρ, ὁ δὲ 
      χρυσὸς αἰθόμενον πῦρ …

 

 

Ur Wifstrand, Grekisk metrik:

s. 55—56

II 6 Ioniker. Till de antika metrikernas γένος διπλάσιον* hörde ännu ett versmått, det joniska. Metrisk enhet – - eller – - . Den form där de korta stavelserna stå före, kallas ionicus a minore, den andra ionicus a maiore.

[...]

Särskilda verser. A. Ionici a minore.
a. Dimeter. Akatalektisk – - – -. Aisch. Pers. 694

                 σέβομαι μὲν προσιδέσθαι

Katalektisk Sof. Oid. T. 488

                 τί γὰρ ἢ Λαβδακίδαις

[...]

Den ”anaklastiska” formen - - står på gränsen till avd. III [”Verser med ojämn fördelning av longa och brevia”]. Den var framför allt utmärkande för Anakreon och kallas metron Anacreonteum:

                 φέρ’ ὕδωρ φέρ’ οἶνον ὦ παῖ

2. s. 72—74

III 3 G l y k o n é e r  o c h  f e r e k r a t é e r.   a.   Det finns ett annat slag av aioliska choriambiker, dimetra, där dubbelbrevet står i mitten och basen sålunda är endast tvåstavig:  x x – -. Lesbierna ha i basen , – , -,    – -, attikerna – , -, – -, , -. Attikerna upplösa ibland 2. longum. Denna vers heter Γλυκώνειος, glykoné, efter en för övrigt okänd diktare Glykon, som antagligen har använt den stichiskt. [Se vidare här, samt om s.k. expanderade glykonéer här.]

[...]

b.  Glykonéns katalektiska form är ferekratén, x x – , som följer samma regler. Den har sitt namn efter den attiske komedidiktaren Ferekrates.

[...]

d. Glykoneiska tetrametra.  Härmed menas icke endast dubbelglykoné utan överhuvud tetrametra i vilka en glykoné ingår. Den enklaste förbindelsen är dubbelglykonén, x x – – x x – – -. Sof. Ant. 100
     
          ἀκτὶς ἀελίου τὸ κάλλιστον ἑπταπύλῳ φανέν …

Men mycket vanligare är förbindelse av glykoné + ferekraté; denna vers kallas priapēus. Det mest berömda exemplet är början av Pindaros’ 1:a olympiska ode:

          ἄριστον μὲν ὕδωρ, ὁ δὲ χρυσὸς αἰθόμενον πῦρ …

* ibid. s. 50:

De antika metrikerna sammanfattade den daktyliska och den anapestiska rytmen under namnet γένος ἴσον [”jämnt slag”], emedan sådana fötter kunde dela upp i två lika långa delar, – och . Vid sidan av detta rytmslag satte de γένος διπλάσιον [”dubbelt slag”], där fotens ena del, -, var dubbelt så lång som den andra, .

 

Aioliska daktyler: Alkaios och Theokritos

Aeolica

Skriv ett svar