Aeolica

Ur Albert Wifstrand, Grekisk metrik, andra upplagan, Lund [1965]:

1. S. 91:

Den sapfiska strofen får räknas som ett epodiskt tristichon, eftersom avslutningen, adonius, där icke är någon självständig vers utan står i synafi med den sista elvastavningen; ibland avdelas den icke ens genom ordgräns, som i Sapfos berömda strof [fr. 31 Lobel—Page]:

φαίνεταί μοι κῆνος ἴσος θέοισιν
ἔμμεν’ ὤνηρ, ὄττις ἐνάντιός τοι
ἰσδάνει καὶ πλάσιον ἆδυ φωνεί- σας ὐπακούει

Den antika strofen direkt efterbildad i modern tysk och svensk poesi: Platen, Stiernhielm, Rydberg, på ett friare sätt av Vilh. Ekelund (”Då voro bokarna ljusa”) och efter honom av Ragnar Jändel. […] En från originalet ännu mer avvikande omformning, vilken har sin särskilda historia, är strofformen i Wallins psalm ”Var är den vän som överallt jag söker”.

2. S. 92:

Den alkaiska strofen: alkaisk elvastavning två gånger, alkaisk niostavning, alkaisk tiostavning. Byggnaden epodisk …; de två sista verserna bilda epodariet. Alkaios fr. 90 D [fr. 338 Lobel—Page].

κάββαλλε τὸν χείμων’, ἐπὶ μὲν τίθεις
πῦρ, ἐν δὲ κέρναις οἶνον ἀφειδέως
μέλιχρον, αὐτὰρ ἀμφὶ κόρσαι
μόλθακον ἀμφιβάλων γνόφαλλον

Efterbildad av Horatius och i modern tysk och svensk poesi, t.ex. av Hölderlin, B. E. Malmström och Anders Österling (”Via Appia”).

* 

I tysk-svensk anpassning:

⏑ kort (obetonad)
– lång (betonad)

1. Sapfisk strof

–  ⏑  –  ⏑  –  ⏑ ⏑  – ⏑ –  – (sapfisk elvastaving)
–  ⏑  –  ⏑  –  ⏑ ⏑  – ⏑ –  – (sapfisk elvastaving)
–  ⏑  –  ⏑  –  ⏑ ⏑  – ⏑ –  – (sapfisk elvastaving)
–  ⏑ ⏑  –  – (adonius)

2. Alkaisk strof

⏑ –  ⏑ –  ⏑ –  ⏑ ⏑  –  ⏑ – (alkaisk elvastavning)
⏑ –  ⏑ –  ⏑ –  ⏑ ⏑  –  ⏑ – (alkaisk elvastavning)
⏑  –  ⏑ –  ⏑ –  ⏑ –  – (alkaisk niostavning)
–  ⏑ ⏑  –  ⏑ ⏑  –  ⏑ –  – (alkaisk tiostavning)

*

*

1.

Georg Stiernhielm, ur Then Fångne Cupido (1649)

Nympherne
til theres Princesse

Ädle hiertans eendeste Lust och Kärleek,
Kyske Jungfrurs Cron, öfwer alt thet högt är
Vphögd: all wår nögd står vthi tijn wilie,
                   Dyre Gudinna.

Bäste råd kan thet wara, then som troo wil,
At wij Jungfrur ryma Cvpido Platzen,
Han är illr och arg som een Höök ibland the
                   Meenlöse Dufwor.

* 

Tomas Tranströmer, ur ”Fem strofer till Thoreau”, ur 17 dikter (1954) 

Trodd av ingen går den som sett en geysir,
flytt från stenad brunn som Thoreau och vet att
så försvinna djupt i sitt inres grönska,
                     listig och hoppfull.

* 

2.

Tomas Tranströmer, ur ”Upprörd meditation” (ibid.)

Diffusa minnen sjunker till havsens djup
och stelnar där till främmande stoder. — Grön
   av alger är din krycka. Den som
vandrar till havs vänder styvnad åter.

*

Gunnar Ekelöf, ”Bockberget (Högsåra)”, ur Sorgen och Stjärnan (1936)

När skymning sjunger djupt i förtrollad skog
sin vaggsång tyst för drömmande, trötta träd,
   då går jag ensam över berget,
      lägger mig här på den sträva mossan.

Och sagofågeln lockar, i kvällen dold,
min själ att flyga långt över fjärran fjärd
   och bland de väna, trolska skären
      doppar han vingen i dunkla havet …

För hårt, för hårt var mänskornas liv för mig!
Med solen sjunker, skymning, till sömns i dig
   min drömvärld och jag släcker djupt i
      bleknande böljor min längtans fackla.

*

Skrivövning i baudelairesk stil

I natten tänder inte den svarta skyn
det unga trädets flammande röda löv;
    ej heller står i rönnens eldskrift
hjärtats förtorkade sorg att tyda.

Vad säger mig egentligen bilderna?
Vad hjälper trädets skönhet i själens natt?
   Vad angår er dess torra mörker,
drömmar ur skönhetens glömda riken?

 

Aioliska daktyler: Alkaios och Theokritos